Kort svar: En riskbedömning av kemikalier ska vara gjord innan arbetet börjar. Den ska omfatta både inköpta kemiska produkter och riskkällor som bildas i arbetet, exempelvis damm, rök, avgaser eller ångor. Resultatet, valda skyddsåtgärder, ansvar, tidplan och nästa bedömning ska dokumenteras skriftligt.
AFS 2023:10 använder begreppet kemiska riskkällor. Det är bredare än ”kemikalier i ett skåp”. Ämnen kan bildas vid svetsning, slipning, förbränning, härdning eller rengöring och måste ingå även om verksamheten inte har köpt dem som en märkt produkt.
Riskbedömningen ska göras före arbetet
Arbetsgivaren ska först undersöka om kemiska riskkällor hanteras eller bildas. Om svaret är ja får arbetet inte påbörjas innan riskbedömningen är genomförd och nödvändiga åtgärder har vidtagits. En ny bedömning behövs när ny information om riskerna kommer fram.
Börja med en aktuell förteckning. För varje riskkälla ska den bland annat ange namn, farliga egenskaper, var den används, förvaras eller bildas, om det finns hygieniskt gränsvärde och vilka särskilda arbetsmiljöregler som gäller. Se vår fördjupning om kemikalieförteckning och riskkällor som bildas i arbetet.
Vilket underlag behövs?
Säkerhetsdatablad är ett viktigt underlag men inte hela riskbedömningen. Bedömningen måste spegla hur ämnet faktiskt används i verksamheten. Underlag kan också vara yrkeshygieniska mätningar, olycks- och tillbudsstatistik, erfarenheter från medicinska kontroller samt branschkunskap.
Gå igenom normala arbetsmoment, underhåll, rengöring, provtagning, avfall, spill och driftstörningar. Riskerna kan vara störst vid ett kortvarigt moment som annars lätt förbises.
Vad ska bedömas?
Undersökningen ska omfatta situationer med risk för inandning, hud- eller ögonkontakt, intag via mun, brand, explosion, syrefattig miljö eller antändningsbar blandning av gas och luft.
För varje riskkälla behöver arbetsgivaren bland annat väga in farliga egenskaper, mängd, konsekvens, exponeringsnivå, hur ofta och hur länge exponeringen sker, effekten av befintliga åtgärder samt reaktioner och samverkande effekter med andra riskkällor eller arbetsmiljörisker.
Nio uppgifter som dokumentationen ska innehålla
Enligt 7 kap. 12 § ska den skriftliga dokumentationen visa följande:
- Vilka delar av verksamheten som ingick i undersökningen och riskbedömningen.
- I vilka situationer exponeringen behöver minskas eller elimineras.
- Vilka skyddsåtgärder som ska användas i olika situationer.
- Vilken effekt de planerade skyddsåtgärderna förväntas få.
- Vilka åtgärder och vilken skadebegränsande utrustning som ska vara förberedda vid olycksfall.
- Vilka andra åtgärder eller undersökningar som har beslutats, när de ska göras och vem som ansvarar.
- Vilka personer som deltog i undersökningen och riskbedömningen.
- När nästa undersökning och riskbedömning är planerad.
- När dokumentet skapades och vem som ansvarar för godkännandet.
Dokumentationen behöver vara tillräckligt konkret för att kunna användas i instruktioner, introduktion, inköp, underhåll och uppföljning. En generell riskmatris utan arbetsmoment, exponering eller valda åtgärder uppfyller inte detta syfte.
När behövs mätning?
Arbetsgivaren ska bedöma om halten av kemiska riskkällor i luften är godtagbar jämfört med hygieniska gränsvärden. Om det inte går att göra bedömningen på annat sätt ska yrkeshygieniska mätningar genomföras. Även beslutet att mätning inte behövs ska motiveras skriftligt.
Ett säkerhetsdatablad visar ämnets egenskaper och rekommenderade skydd, men visar inte automatiskt vilken halt en viss arbetstagare exponeras för i den egna processen. Vid osäker exponering, varierande drift eller otillräckliga underlag kan mätning därför vara nödvändig.
Välj åtgärder i rätt ordning
Exponeringen ska hållas så låg som möjligt under hela arbetsprocessen. Börja med att ta bort riskkällan eller ersätta den med något mindre farligt. Därefter följer tekniska lösningar som inneslutning och processventilation, organisatoriska åtgärder och säkra arbetsmetoder. Personlig skyddsutrustning används när riskerna inte kan hanteras tillräckligt på annat sätt.
Efter genomförda åtgärder behöver arbetsgivaren kontrollera effekten. Förändras produkt, mängd, metod, ventilation eller bemanning ska riskbedömningen ses över.
Källa och avsändare
Regeluppgifterna har kontrollerats den 20 september 2026 mot den aktuella versionen av Arbetsmiljöverkets AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, särskilt 7 kap. 5–13 §§.
Webbplatsen drivs privat och är inte Arbetsmiljöverkets webbplats.