AFS 2023:10 samlar regler om flera centrala risker i arbetsmiljön och gäller sedan den 1 januari 2025, främst för arbetsgivare och den som hyr in arbetskraft. Du använder föreskriften genom att identifiera vilka risker som finns i arbetet, välja rätt riskkapitel och omsätta kraven i undersökning, riskbedömning, åtgärder, instruktioner och uppföljning.
Den här sidan är framtagen av AB Kompetensutveckla i Sundsvall, ett privat utbildningsföretag och inte en myndighet. Innehållet är vägledning och ersätter inte föreskriftstexten, Arbetsmiljöverkets information eller en bedömning av förhållandena på din arbetsplats.
Vad AFS 2023:10 omfattar
AFS 2023:10 har rubriken Risker i arbetsmiljön och består av 13 kapitel. Föreskriften samlar krav som rör allmänna bestämmelser, buller, vibrationer, fall, ras, belastningsergonomi, kemiska riskkällor, smittrisker, artificiell optisk strålning och elektromagnetiska fält.
- Kapitel 1 innehåller allmänna bestämmelser.
- Kapitel 2 behandlar buller.
- Kapitel 3 behandlar vibrationer.
- Kapitel 4 behandlar risker för fall.
- Kapitel 5 behandlar risker för ras.
- Kapitel 6 behandlar belastningsergonomi.
- Kapitel 7–10 behandlar kemiska riskkällor.
- Kapitel 11 behandlar smittrisker.
- Kapitel 12 behandlar artificiell optisk strålning.
- Kapitel 13 behandlar elektromagnetiska fält.
Indelningen betyder inte att du alltid kan välja ett enda kapitel. Samma arbetsmoment kan exempelvis innebära buller, vibrationer, belastningsergonomiska risker och exponering för kemiska riskkällor samtidigt. Riskbedömningen behöver därför utgå från det verkliga arbetet och omfatta alla relevanta riskkapitel.
Vem ansvarar för att reglerna följs?
Föreskrifterna riktar sig primärt till arbetsgivare. Även den som hyr in arbetskraft har ett ansvar för arbetsmiljön i den verksamhet där den inhyrda personalen arbetar. Ansvarsfördelningen mellan bemanningsföretag och inhyrare behöver vara tydlig, men den får inte leda till att en risk lämnas utan åtgärd.
Du som företräder arbetsgivaren behöver se till att det finns praktiska förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Det omfattar bland annat befogenheter, resurser, kunskap, rutiner och uppföljning. Arbetsuppgifter kan fördelas till chefer eller andra funktioner, men arbetsgivaren har fortfarande det övergripande ansvaret för att arbetsmiljöreglerna följs.
Arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Deras erfarenheter är ofta nödvändiga för att upptäcka variationer, störningar, tillfälliga arbeten och risker som inte syns vid en enstaka observation.
Så hittar du rätt riskkapitel
Börja inte med att fråga vilken blankett som ska fyllas i. Börja med att beskriva arbetet: vad som görs, av vem, hur ofta, hur länge, med vilken utrustning, i vilken miljö och under vilka avvikelser eller driftstörningar. Därefter kan du koppla varje identifierad risk till ett eller flera kapitel i AFS 2023:10.
- Avgränsa arbetet. Ta med ordinarie drift, rengöring, underhåll, service, provtagning, materialhantering, avfall och störningar.
- Identifiera riskkällorna. Leta efter exempelvis höga ljudnivåer, vibrerande verktyg, nivåskillnader, instabila massor, tunga eller ensidiga belastningar, kemiska ämnen, smittämnen och strålningskällor.
- Identifiera vilka som kan utsättas. Glöm inte inhyrda, nyanställda, entreprenörer, ensamarbetande och personer som vistas nära arbetet.
- Välj relevanta kapitel. Ett arbetsmoment kan omfattas av flera kapitel samtidigt.
- Kontrollera detaljkraven. Läs föreskriftstexten och kontrollera definitioner, undantag, dokumentationskrav och särskilda bestämmelser.
- Koppla till övriga regler. Bedöm om gränsvärden, medicinska kontroller eller andra arbetsmiljöföreskrifter också är aktuella.
Det är viktigt att du inte nöjer dig med en generell formulering som ”kemisk risk” eller ”risk för belastning”. Beskriv i stället vilken exponering eller händelse som kan uppstå, vem som kan drabbas och vilken ohälsa eller olycka som kan bli följden.
Åtgärdstrappan i arbetsmiljöarbetet
Åtgärdstrappan är en praktisk beskrivning av hur riskminskning bör prioriteras, inte ett separat formellt begrepp i AFS 2023:10. Börja med att ta bort eller minska risken vid källan. Prioritera därefter gemensamma tekniska och organisatoriska skydd framför individuella lösningar. Personlig skyddsutrustning ska användas när risken inte kan begränsas tillräckligt på andra sätt. Se även Arbetsmiljöverkets vägledning om personlig skyddsutrustning.
Arbetsgång från undersökning till uppföljning
AFS 2023:10 ska användas tillsammans med det systematiska arbetsmiljöarbetet. En fungerande arbetsgång innebär att du undersöker arbetsförhållandena, bedömer riskerna, beslutar om åtgärder och kontrollerar att åtgärderna fungerar.
Riskbedömningen ska bygga på tillräckligt underlag. Det kan krävas arbetsplatsobservationer, samtal med arbetstagare, genomgång av tillbud, säkerhetsdatablad, instruktioner, mätningar eller annan sakkunnig hjälp. Vilket underlag som behövs beror på riskens art och hur komplicerat arbetet är.
Välj i första hand åtgärder som tar bort risken vid källan. Om risken inte kan tas bort behöver du minska den genom exempelvis utbyte av arbetsmetod eller produkt, tekniska lösningar, avskärmning, ventilation, arbetsorganisation och tydliga instruktioner. Personlig skyddsutrustning kan behövas, men ska inte rutinmässigt ersätta möjliga tekniska eller organisatoriska åtgärder.
Åtgärder som inte genomförs direkt ska tas upp i en handlingsplan. Ange vad som ska göras, vem som ansvarar och när åtgärden ska vara klar. Följ sedan upp om åtgärden verkligen minskade risken och om den skapade nya problem, till exempel sämre ergonomi eller svårare kommunikation.
Kemiska risker och närliggande föreskrifter
Kemiska riskkällor behandlas i kapitel 7–10. Du behöver läsa kapitlen tillsammans när arbetet innebär kemisk exponering, eftersom det både kan finnas allmänna krav och mer specifika bestämmelser för vissa ämnen, processer eller typer av exponering.
En kemisk riskkälla är inte begränsad till en produkt med varningsetikett. Risker kan också uppkomma genom damm, rök, dimma, gaser, avgaser, nedbrytningsprodukter eller ämnen som bildas i en arbetsprocess. Därför behöver riskbedömningen omfatta både inköpta produkter och sådant som uppstår i verksamheten.
Skilj AFS 2023:10 från AFS 2023:14 om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och AFS 2023:15 om medicinska kontroller i arbetslivet. AFS 2023:10 beskriver riskkrav och förebyggande arbete, medan gränsvärdesföreskriften kan behöva användas för att bedöma exponering och föreskriften om medicinska kontroller kan ange när en kontroll eller tjänstbarhetsbedömning krävs. Att du följer ett gränsvärde innebär inte automatiskt att alla krav på riskbedömning och riskminskning är uppfyllda.
Aktuell lydelse, ändringar och rättelser
AFS 2023:10 trädde i kraft den 1 januari 2025. Den konsoliderade versionen är sammanställd till och med AFS 2025:1, men du bör alltid kontrollera författningshistoriken för att se vilka ändringar, ikraftträdandedatum och rättelser som berör den bestämmelse du arbetar med.
AFS 2024:3 innehåller en övergångsbestämmelse som behöver beaktas när du bedömer vilken reglering som gäller vid en viss tidpunkt. AFS 2025:1 innebär en språklig ändring i 7 kap. 25 § med ikraftträdande den 1 augusti 2025 samt ett förtydligande i 8 kap. 13 § om trädamm, kvartsdamm och dieselavgaser med ikraftträdande den 9 april 2026.
Författningshistoriken anger även rättelserna R1–R5 med datumet den 2 juni 2026. En rättelse kan vara betydelsefull även om den inte innebär ett nytt materiellt krav. Kontrollera därför den senast publicerade lydelsen och jämför med äldre rutiner, utbildningsmaterial och mallar som används i verksamheten.
Checklista för ditt arbete med AFS 2023:10
- Har du beskrivit arbetsmomenten, inklusive underhåll, rengöring och driftstörningar?
- Har du identifierat vilka av de 13 kapitlen som är relevanta?
- Har du bedömt kombinationer av risker i stället för varje risk helt isolerat?
- Har arbetstagare och skyddsombud fått möjlighet att medverka?
- Omfattar bedömningen även inhyrda, entreprenörer och personer i närheten?
- Har du kontrollerat om mätningar eller extern sakkunskap behövs?
- Har du prioriterat att ta bort eller minska risken vid källan?
- Finns tydliga instruktioner för normalt arbete, avvikelser och nödlägen?
- Är beslutade åtgärder genomförda eller införda i en handlingsplan?
- Har du kontrollerat om AFS 2023:14 eller AFS 2023:15 också är tillämplig?
- Har du använt den senaste lydelsen och kontrollerat författningshistoriken?
- Finns en plan för uppföljning när arbetssätt, utrustning eller ämnen ändras?
Vanliga misstag
Att bara bedöma normal drift. Många allvarliga exponeringar och olycksrisker uppstår vid stopp, rengöring, service, felavhjälpning eller tillfälliga arbeten.
Att välja ett enda kapitel för hela arbetsplatsen. Reglerna är indelade efter riskområde, medan verkliga arbetsmoment ofta innehåller flera samverkande risker.
Att beskriva risken för allmänt. Formuleringen ”använd skyddsutrustning” säger inte vad som kan hända, varför utrustningen behövs eller vilka andra åtgärder som ska prioriteras.
Att likställa ett uppmätt värde med en komplett riskbedömning. En mätning är ett underlag. Du behöver också bedöma variationer, arbetsmetoder, exponeringstid, kombinationseffekter och vilka personer som berörs.
Att använda en gammal version utan kontroll. Övergångsbestämmelser, ändringar och rättelser kan påverka hur en paragraf ska läsas.
Att glömma uppföljningen. En åtgärd är inte färdig bara för att den har beställts eller införts. Du behöver kontrollera att den används, fungerar och faktiskt minskar risken.
Vanliga frågor om AFS 2023:10
När började AFS 2023:10 gälla?
AFS 2023:10 trädde i kraft den 1 januari 2025. När du bedömer äldre händelser eller rutiner behöver du ta hänsyn till vilka regler och övergångsbestämmelser som gällde vid den aktuella tidpunkten.
Gäller föreskriften bara arbetsgivare?
Arbetsgivare är den primära målgruppen, men föreskriften riktar sig även till den som hyr in arbetskraft i relevanta delar. I en inhyrningssituation behöver parterna samordna arbetsmiljöarbetet och tydliggöra vem som gör vad.
Måste jag läsa alla 13 kapitel?
Du behöver först skaffa dig en överblick och därefter läsa de kapitel som motsvarar riskerna i verksamheten. Om ett arbete medför flera risktyper behöver du använda flera kapitel parallellt.
Räcker det att använda en generell riskbedömningsmall?
Nej, inte om mallen leder till en ytlig eller ofullständig bedömning. Mallen kan ge struktur, men innehållet måste anpassas till arbetsuppgifterna, riskkällorna, exponeringssätten och personerna på den aktuella arbetsplatsen.
När behöver jag göra mätningar?
Mätningar kan behövas när riskens storlek inte kan bedömas tillförlitligt på annat sätt eller när en särskild bestämmelse kräver ett kvantitativt underlag. Val av metod och kompetens ska anpassas till exempelvis buller, vibrationer, luftföroreningar eller strålning.
Hur hänger AFS 2023:10 ihop med gränsvärden?
AFS 2023:10 innehåller regler om risker och förebyggande åtgärder. När luftföroreningar förekommer kan du dessutom behöva använda AFS 2023:14 för att bedöma exponeringen mot tillämpliga gränsvärden. Kravet på att förebygga och minska risker gäller även när ett uppmätt värde ligger under ett gränsvärde.
När blir medicinska kontroller aktuella?
Det avgörs genom att du identifierar exponeringen och kontrollerar kraven i AFS 2023:15. En vanlig hälsoundersökning är inte automatiskt samma sak som en föreskriven medicinsk kontroll, och vissa arbeten kan omfattas av särskilda krav på tjänstbarhetsbedömning.
Sammanfattning
AFS 2023:10 ger dig en struktur för att hantera flera olika riskområden, men arbetet måste utgå från de faktiska förhållandena på arbetsplatsen. Identifiera rätt kapitel, bedöm samverkande risker, genomför åtgärder i rätt ordning och följ upp resultatet. Kontrollera alltid aktuell lydelse, författningshistorik och om regler om gränsvärden eller medicinska kontroller också ska användas.